Gunnar Ottvall kommer nu med ett samlingshäfte med ett urval av de dikter som getts ut under åren men även en del nya dikter finns med.
Kärleken till naturen och undran över livets gåta avspeglas i hans dikter. En del av dikterna är veka och nästan rörande medans andra är underfundiga och humoristiska. Här finns också vackra kärleksdikter.

Hans dikter har publiserats i Östgöta Correspondenten cirka 200 gånger. Samtliga bilder har Gunnar själv illustrerat. 

Louise Gylling bjuder på nakna och närgångna dikter och betraktelser som formats under flera års tid. Tankarna rör sig kring sorgen efter en nära anhörig, genom det vaccum som uppstår efter den akuta sorgefasen och fram till tiden när hoppet vänder åter.

Förutom texter som berör finns här även vackra och eftertänksamma akvareller av Leon Giles, konstnär och lärare.

Läs mer här... 

"Mitt i en livskris vaknade lusten till livet, konstigt nog! Kan det vara möjligt: att födas på nytt mitt i ångest och tvivel, mitt i kaos och uppgivenhet? JA, jag tror det! Vågar vi bara tro, att kärleken och livet är starkare än allt annat så tror jag det. En kris är inte bara jobbig och svår för den drabbade, utan hela familjen berörs, ja, alla i ens omgivning, men problemen går att lösa, det går att hitta tillbaka....för kärleken är starkast – allt är möjligt!!"

Så skriver den unga författarinnan på baksidan av sin diktsamling.

REA-pris!

Gunnar Ottvall som här för 9:e året i följd ger ut en diktsamling, är från Göingebygden i Norra Skåne.

Sedan 20 år tillbaka är han bosatt i Linköpingstrakten och kallas Lambohovspoeten. Han har förmedlat naturens mångfald av stämningar, vilka är självupplevda och han hoppas att hans dikter skall bli till glädje för många. 

Ferestan kallades det färjeläger som fanns i Hammerdalssundet innan den första bron byggdes. Diktsamlingen är indelad i två delar. Första delen handlar om livet kring Ferestan och människorna där. Andra delen handlar om livet längs Vattudalen.

Sidexempel